I Bokhyllen presenterer ulike akademikere sine favorittbøker og -tekster som skal gi en introduksjon til forskjellige områder innenfor nummerets tema.
#1-2021 Identitet
Litteratur om kropp, kultur, identitet og seksualitet
Anbefalt av Kristina Areskoug-Josefsson (førsteamanuensis OsloMet) og Gerd Hilde Lunde (Universitetslektor OsloMet)
-
‘Gå eller rulla – alla vill knulla!’ : funktionsrättsaktivism i nyliberala landskap av Mikael Mery Karlsson (2020) «Gå eller rulla alle vil knulla» er flott og tar opp dette med identitet og seksuell helse (som alle kan forstå selv om denne omhandler funksjonsvariasjon). Boken er basert på en doktorgradsavhandling i Sverige.
-
Sexologi i praksis av Elsa Almås, Esben Esther Pirelli Benestad (2017) Boken tar for seg kjønn på et mer personlig plan. Kjønn er en grunnleggende egenskap ved mennesker som har stor betydning, men er vanskelig å avgrense og å definere. Kjønn knyttes og gjøres relevant til de største delene av livet, det blir knyttet til blant annet formeringsevne, makt, sosial konstruksjon, kropp og handlinger. Dette synet ser på kjønn gjennom en interaksjon mellom alle de psykologiske- og biologiske komponentene involvert i begrepet.
-
Gender/Sex, Sexual Orientation, and Identity Are in the Body: How Did They Get There?, av Anne Fausto-Sterling (2019) The Journal of Sex Research, 56:4-5, 529-555, DOI: 10.1080/00224499.2019.1581883 Artikkelen presenterer interessante betraktelser over hvordan kjønn, identitet og seksualitet håndteres i hverdagens møter med profesjonelle.
Litteratur om kulturarv og identitet.
Anbefalt av Joel Johansson, stipendiat ved Universitetet i Oslo
- Bosse Sundins artikel «Hembygden som idé. Konstruktionen av lokal och regional identitet» som finns med i Lennart Palmqvist och Stefan Bohmans läsvärda antologi Museer och kulturarv från 1997.
Sundin diskuterar i dennaartikel framväxten av den svenska hembygdsrörelsen och begreppet «hembygd». Han är en av få som lyckats visa hur tanken om att känna tillhörighet till en viss plats konstruerades som kulturarv under 1900-talets första decennier i Sverige. Då uppstod plötsligt hembygdsmuseer och hembygdsföreningar vilket bland annat kan förstås genom den nya bilden av Sverige efter unionsupplösningen med Norge år 1905. - Ulrike Springs artikel «Identitetens Ambivalens: Bondeungdomslaget i
Oslo som eksempel» som publicerades i tidskriften Nordlit år 2001.
Spring undersöker här inflyttar- och kulturarvsorganisationen Bondeungdomslaget i Oslo under kring sekelskiftet 1900 utifrån ett identitetsteoretiskt perspektiv som både tar fasta på lagets essentialistiska och hybridiserande identitetspositioner. Hon visar hur organisationen framhöll en dubbelhet till identitetskategorier såsom bonde- och stadskultur samt nationella identiteter omkring år 1900. Hennes slutsats är att Bondeungdomslaget inte kan sammanfattas ha en bestämd identitetsuppfattning utan att laget uttryckte flera olika samtidigt, vilket går emot den bild som många har av kulturarvsorganisationer under denna tid. - Mattias Bäckström tar i sin avhandling Hjärtats härdar. Folkliv, folkmuseet och minnesmärken i Skandinavien, 1808–1907 (2012) upp framväxten av folkmuseerna utifrån ett skandinaviskt perspektiv.
I avhandlingen lyckas han både beskriva hur museernas historieromantik och folkbildande ambitioner såg ut, men också hur museerna skulle väcka särskilda känslor hos besökarna under slutet av 1800-talet. Denna analys av hur känslor och nationalromantisk ideologi spelade in i verksamheterna hos museer som Norsk folkemuseum och Skansen i Stockholm kan verkligen rekommenderas!